Hur går en vårdnadstvist till

PappaBarn - Vårdnadstvist

Tyvärr hamnar alltför många föräldrar i domstol, vi tror det beror på flera saker. Dels för att föräldrar är alldeles för ivriga och att konflikten är för hög, dels för att socialtjänstens service inte är anpassad till dagens föräldrar och dels för att de juridiska ombuden är med och trappar upp konflikten.

Vårdnadstvist - en snårig och omtumlande resa

Ca 6000 vårdnadstvister genomförs årligen i Sverige, dessa har dramatiskt ökat sedan vårdnadsreformen från 2006. Tyvärr hamnar alltför många föräldrar i domstol helt i onödan. Vi anser att föräldrar är alldeles för ivriga med att, ganska tidigt, skaffa varsitt ombud. Ombuden tar sedan över kommunikationen mellan föräldrarna och detta tenderar i många fall att trappa upp eller bibehålla konflikten, ombuden menar å andra sidan att de gör sitt jobb.

Vi tycker också att socialtjänstens service inte är anpassad till dagens konfliktbenägna föräldrar, familjerättsliga insatser är frivilliga och i många fall konstaterar familjerätten att konflikten måste lösas av tingsrätten. Utöver detta har vi dessutom en konfliktdrivande lagstiftning.

Det finns också en viss tendens till att en förälder vill bli av med den andra föräldern, det är inte ovanligt att en förälder ansöker om ensam vårdnad medans den andra föräldern fortsatt vill ha gemensam vårdnad.

Tyvärr glömmer en förälder, alltför ofta, att de som tar skada av konflikten är barnen.

Hur går det till - vilken väg tar du?

Vi har försökt att på ett förenklat sätt beskriva vårdnadsprocessen utifrån hur domstolen hanterar denna. Här möter du tre par, alla med två barn (5 och 7 år) och som valt att separera. Den resa dessa par gör beskriver hur vårdnadstvister kan se ut, tyvärr väljer alltför många föräldrar den röda vägen.

Ladda ner vår karta över vårdnadsprocessen

Sara & Thomas - den gröna vägen

Sara och Thomas har de senaste åren haft det kämpigt med sitt förhållande. De har försökt att reparera sitt förhållande genom att ta hjälp av familjerådgivningen i den stad där de bor.

- På familjerådgivningen fick vi ett bra stöd, här pratade vi om vilka förväntningar vi hade på vårt förhållande. Det var också stort fokus på vad vi kunde påverka och inte. Vi gick också in på djupet i vissa frågor där vi analyserade oss själva, bl.a. vilka trigger punkter vi har och vad det är som aktiverar dem.

Den hjälp Sara och Thomas under 7 månader tog emot av familjerådgivaren hjälpte för att skapa en bättre relation dem emellan. Tyvärr tog kärleken slut och de valde att separera.

- Thomas ringde kommunens familjerätt och bad om samarbetssamtal, vi hade tjafsat en del sista tiden. Jag kände att vi inte riktigt var överens om barnen. Vi talade heller inte samma språk, vi missförstod varandra hela tiden.

Sara och Thomas träffade två familjerättssekreterare som genomförde samarbetssamtalen. Efter 7 tillfällen kom till slut Sara och Thomas överens gällande vårdnad, boende och umgänge. Även om Sara och Thomas inte tyckte det behövdes, skrev de avtal tillsammans med familjerätten om vårdnad och boende.

- Det är mycket rädslor man måste hantera, man vet inte hur det ska bli framöver. Man vill ju absolut inte mista eller komma ifrån barnen. Vi fick bra hjälp med hur vi skulle tänka och samarbeta framöver.

PappaBarn - Grön vårdnadsprocess

Anna & Håkan - den orange vägen

Anna och Håkan hade innan de skilde sig ett stormigt förhållande. De sista två åren kunde vara ogjorda. En otrohetsaffär gjorde att Anna flyttade från deras gemensamma hus. Håkan stannade kvar med de två gemensamma barnen.

- Det uppstod en konflikt som ingen av oss såg någon lösning på. En kort tid efter att Anna flyttade ut skaffade vi oss varsitt juridiskt ombud. Så här i efterhand förstår jag att vi undvek att prata med varandra och lät istället kommunikationen mellan oss hanteras av ombuden.

Konflikten fortsätter och Håkan lämnar in en stämningsansökan om ensam vårdnad av deras båda barn. Efter fyra månader möts Håkan och Anna tillsammans med sina ombud i tingsrätten för en första MUF. Domaren föreslår någon form av samförståndslösning för att få föräldrarna att se förbi konflikten. Både Håkan och Anna kan tänka sig detta men menar också att det finns ett problem med kommunikationen. Domaren föreslår därför samarbetssamtal för att komma vidare i processen.

Håkan och Anna träffar familjerätten för samarbetssamtal, vid 6 tillfällen får de lära sig att hantera konflikter och att samarbeta i frågor kring barnen. Till slut lägger Håkan ner sin stämningsansökan, samarbetssamtalen har fått båda föräldrarna att samarbeta för barnens bästa. Domstolsprocessen avslutas utan att några avtal med familjerätten skrivs eller att domstolen dömer enligt stämningsansökan.

- Det krävs mod för att stoppa den eskalerande konflikten, att inse detta trots att man är både sårad och besviken är svårt. Men det är ju det bästa för barnen säger Anna.

Mia & Per - den röda vägen

Mia och Per har två gemensamma barn och bor i en småstad i mellersta Sverige. De två senaste åren har familjelivet slitit på deras förhållande. De är inte överens om hur barnen ska uppfostras, vilka fritidsaktiviteter de ska gå på eller hur fördelningen av hushållets alla sysslor ska fördelas.

Enligt Per lägger svärmor sig i deras privatliv och konflikter, svärmor och Mia går ihop mot Per och förvärrar småsaker.

- Svärmor bor i samma stad som vi, vissa dagar är hon hos oss i princip hela dagen. När konflikterna blossar upp mellan oss föräldrar går svärmor in och tar parti för Mia. Ibland startar dessutom svärmor egna konflikter med både Mia och mig.

- Jag tycker inte att Per hjälper till hemma, det är alltid jag som ska laga mat, handla, städa och ta hand om barnen. Jag blir så trött och irriterad över detta och då brukar jag ringa min mamma, hon förstår mig bättre.


Mia och Pers konflikter tar ny fart efter att de varit på en kräftskiva. Mitt under festen blossar en gammal konflikt upp, båda är alkoholpåverkade och inte särskilt förnuftiga. Det hela slutar med att andra personer får dela på Mia och Per efter att Mia klöst Per i ansiktet, de hade också knuffat på varandra.

Mia kontaktar sin mamma och samma kväll låser svärmor och Mia ute Per ifrån deras gemensamma bostad. Per kontaktar sin kompis och får bo hos honom under en period.

- Jag uppfattade Per som hotfull och jag blev rädd. Jag grät hela kvällen och fick stöd av min mamma. Mamma gillar inte Per så hon låste honom ute.

Per har en helt annan uppfattning om vad som hände den ödesdigra kvällen. Per menar att Mia attackerade honom utan någon direkt anledning. Hon klöste honom i ansiktet efter att en gammal konflikt livligt diskuterats mellan Mia, Per och flera andra på festen.

Efter konflikten på kräftskivan är Per inte längre välkommen hem till deras gemensamma bostad. Mia svarar inte på Pers telefonsamtal eller sms. Ibland får Per samtal ifrån svärmor om att han ska försvinna ur Mia och barnens liv. En tid senare startar en domstolsprocess, Per stämmer Mia och vill få upprättat umgängesschema med barnen och fortsatt ha gemensam vårdnad. Mia stämmer Per för att få ensam vårdnad om deras två gemensamma barn, Mia vill dessutom inte att Per ska ha ett fastställt umgängesschema.

Det blir en konfliktfylld och tråkig resa under tre år. Per beskyller Mia för att vara en olämplig förälder som i princip lämnar över hela ansvaret över barnen till sin mamma. Per menar att Mia är psykiskt ostabil, Mia lägger mer tid på att ragga nya karlar istället för att ta hand om barnen.

- Mia klarar inte av att inte ha någon som gör allt åt henne. Kunde inte jag eller svärmor utföra saker till Mia, eller att vi inte gjorde som Mia sa, blev det ett himla liv.

Mia menar att Per är hotfull och aggressiv, hon känner sig dessutom innestängd och kontrollerad av Per. Mia berättar att barnen säger att de inte vill träffa pappa, de tycker han är dum. Svärmor menar att det är skönt att "den karlen" är borta ur hennes, Mias och barnens liv. Det blir bäst för barnen på det sättet, säger svärmor.

När familjerätten genomför vårdnadsutredningen inhämtas information från föräldrarna, skolan och barnen.

Per blir tillfrågad hur han menar att gemensam vårdnad ska fungera om Per och Mia befinner sig i en infekterad konflikt. Per tycker inte att han bidrar till konflikten utan försöker hålla sig utanför, men erkänner att det finns en konflikt.

- Det som har hänt, det har hänt och jag är villig till att lägga det bakom mig. Jag gör det som krävs bara det blir bra för barnen.

Mia blir tillfrågad om hur hon motiverar ensam vårdnad, Mia menar att det bara blir problem när Per ska lägga sig i. Det fungerar helt enkelt inte. Dessutom är Mia rädd för Per, men Mia kan inte riktigt förklara varför men visar sina känslor genom att börja gråta.

- Mamma och jag är jätterädda för Per, han ringer mig hela tiden. Jag känner mig förföljd och kvävd.

I samtal med barnen använder familjerättssekreteraren "Nalle kort" där barnen, skilt från varandra, får berätta om hur de känner. Båda barnen visar en arg nalle när de pratar om pappa och en glad nalle när de pratar om mamma. När barnen ska berätta om varför de valt en arg nalle till pappa säger de att "mamma säger att pappa är dum, han är inte snäll mot mamma". 7-åringen berättar att hon absolut inte vågar träffa pappa, mormor säger att han är elak och farlig.

Skola och fritidspersonal meddelar att de inte märkt något avvikande beteende.

I vårdnadsutredningen kan man läsa;

  • "utredningen kommer fram till att båda föräldrarna älskar sina barn och är måna om dem"
  • "i samtal med barnen berättar barnen att de är rädda för sin pappa"
  • "barnens rädsla för sin pappa kan dels förklaras av viss påverkan av moder och mormor. Barnen använder bl.a. ett vuxet språk"
  • "Barnens säger att de vill bo tillsammans med sina mamma och mormor"
  • "konflikten är hög"

Domstolen dömer ensam vårdnad till Mia och tilldelar umgängesrätt till Per. Det anses vara barnens bästa att de kommer ifrån den "krigszon" som föräldrarna medverkar till. Per tilldelas också ett, av Mia signerat, avtal som berättigar Per att inhämta information om sjukvård och skola fastän Per inte längre är vårdnadshavare.

Några månader efter att domen fastställts ansöker Per om att verkställa domen eftersom Per menar att Mia inte lämnat ut barnen enligt det fastställda umgängesschemat. Under verkställighetsmålet presenterar Mia nya bevis som ska tyda på att barnen mår dåligt över att åka till sin pappa och att barnen uttryckligen säger att de inte vill. Det har också lämnats in en orosanmälan ifrån skolan om att barnen mår dåligt.

Verkställighetsmålet avslås och det finns nu inte längre någon dom som Per kan använda sig av för att få umgängesschemat att efterföljas.

Per har inte längre någon kontakt med sina barn, det har nu gått 9 år sedan Mia och Per satt på den där misslyckade kräftskivan.

Läs mer om olika begrepp i vår ordlista, klicka här!