Föräldrabalkens historia

PappaBarn - Sveriges Riksdag

En ständig förändring av FB krävs så den kan följa samhällets utveckling. Ibland blir det rätt och ibland helt tokigt.

PappaBarn tycker inte det är skäl nog för ensam vårdnad att "föräldrar inte kan samarbeta". Vårdnadstvisterna ökar när det räcker med att den ena föräldern inte vill samarbeta.

Snabbnavigera | Hem | Vårt arbete | Regelverk | Föräldrabalkens historia

1734 års lag

Innan 1920-talets förändringar gällde 1734 års lag, som i huvudsak var ganska tunn i frågan kring barnet och föräldrarna. Det fanns enstaka bestämmelser om vem som skulle ta hand om barnen, exempelvis vid skilsmässa. Istället utgick denna lag i stort ifrån de ekonomiska förhållandena kring barnet. En åtskillnad mellan äkta och oäkta barn gjordes beroende på om föräldrarna till ett barn ingått äktenskap eller inte.

1920-talet

I början av 1900-talet fick Sverige sin första egentliga barnlagstiftning. Detta skedde bl.a. genom lagen om barn utom äktenskap (1917) och lagen om barn i äktenskap (1920). Genom nyss nämnda lagar infördes begreppet vårdnad i svensk rätt. Uttrycket är en förkortning av ordet omvårdnad och användes för att komma bort ifrån ord som föräldramakt och föräldramyndighet. Istället skulle lagstiftningen betona föräldrarnas ansvar för att barnet växer upp under goda förhållanden. Härmed togs ett första steg mot uppfattningen att föräldrar är skyldiga att ägna sina barn den omsorg de behöver.

1950- och 70-talet

Bestämmelserna i barnlagstiftningen överfördes till föräldrabalken som trädde ikraft den 1 januari 1950. Sedan början av 1970-talet har reglerna om vårdnad varit föremål för ett fortlöpande reformarbete. Utmärkande för rättsutvecklingen har varit en strävan att lyfta fram barns rättigheter och tillgodose barns behov.

1990-talet

Under 1990- talet antog regeringen en proposition som handlade om vårdnad och umgänge, prop. 1997/98:7. Reformens huvudsyfte pekade mot att föräldrar själva skulle ta ett gemensamt ansvar kring barnen och själva komma överens om hur frågor kring vårdnad och umgänge skall lösas. Det fastställdes även en uttrycklig bestämmelse om att domstolen skall fästa särskild uppmärksamhet vid barnets behov av en nära och god relation med båda föräldrarna i frågor kring vad som är bäst för barnet då gemensam vårdnad inte är aktuell.

En förändring som skedde år 1993 var bestämmelsen som utgår ifrån att domstolen vid en bedömning av en umgängesfråga skall ta hänsyn till risken för att barnet i samband med umgänget utsätts för övergrepp, förs bort eller kvarhålls utan lov eller på något annat sätt far illa. En annan förändring under 1990- talet var att barnet i mål om umgänge och vårdnadsfrågor skall ha rätt att komma till tals. Domstolen skall utifrån barnets bästa utgå
ifrån dess vilja med hänsyn av ålder och mognadsnivå. Om det inte är olämpligt skall den som gör en vårdnadsutredning klarlägga viken inställning barnet har till situationen och därmed redovisa den för domstolen.

Under 1998 skedde förändringar i FB som syftade till att ytterligare betona betydelsen av samförståndslösningar mellan föräldrar. Därmed skall det underlättas att föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt kommer överens. Genom denna reform ville man även att begreppet gemensam vårdnad skulle bli allt mer tydlig och vara mer uppmärksammat i mål som handlar om vårdnad, boende och umgängesfrågor. Där kom socialnämndens arbete att bli mer uppmärksammat eftersom föräldrar som är överens om umgänge, vårdnad eller boendefrågor kan teckna avtal som godkänns av socialnämnden. Föräldrabalken 1998 gav rätt för domstolen att döma till gemensam vårdnad även om en av föräldrarna motsatte sig det.

Den nuvarande lagen från 2006

De nya vårdnadsreglerna från 1 juni 2006 tillkom för att stärka barnperspektivet och inbegriper:
  • För att gemensam vårdnad skall vara aktuell skall föräldrarna ha en förmåga att kunna samarbeta i frågor som rör barnet (FB 6 kap. §5 2st.)
  • Den tolvårsgräns som funnits innan har tagits bort från lagtexten och nu står det "barnet har nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas, får verkställighet inte ske mot barnets vilja utom då rätten finne att det är nödvändigt av hänsyn till barnets bästa" (FB 6 kap §2a 1st.)
  • Våld i familjen ska i princip hindra gemensam vårdnad (FB 6 kap §2a 2st.)
  • Barnets behov att umgås med sina mor- och farföräldrar och andra närstående ska beaktas (FB 6 kap §15a 2st.)
  • Rätten får vid behov utse en medlare i mål som rör vårdnad, boende och umgänge (FB 6 kap §18a)
  • Den instans som verkställer en dom är flyttad från länsrätten till allmän domstol (FB 21 kap.)
     

Läs mer om olika begrepp i vår ordlista, klicka här!