Ordlista - Vårdnadstvister

PappaBarn - ordlista

Här försöker vi förklara och beskriva ord, begrepp och förkortningar som är vanligt förekommande kring vårdnadsprocesser.

Snabbnavigera | Hem > Vårt arbete > Ordlista

Förkortningar

PappaBarn red line
ASIAddiction Severity Index
AUDITAlcohol use disorders identification test
BBICBarns behov i centrum
BKBarnkonventionen
BrBBrottsbalken (1962:700)
BråBrottsförebyggande rådet
BUPBarn- och ungdomspsykiatri
BVCBarnavårdscentral
DOKDocusate
DsDepartementsserien
DUDITDrug use disorders identification test
EBPEvidensbaserad praktik
FBFöräldrabalken (1949:381)
FLFörvaltningslagen (1986:223)
FVFörordningen (2006:467) om verkställighet av vårdnadsavgöranden
HDHögsta domstolen
HSLHälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
HVBHem för vård eller boende
JOJustitieombudsmannen
KLKommunallagen (1991:900)
LSSLagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
LULagutskottet
LVULagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
NJANytt juridiskt arkiv
OSLOffentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
RBRättegångsbalken (1942:740)
RHRättsfall från hovrätterna
Regeringsrättens årsbok
SFBSocialförsäkringsbalken (2010:110)
SFSSvensk författningssamling
SKLSveriges Kommuner och Landsting
SoFSocialtjänstförordningen (2001:937)
SoLSocialtjänstlagen (2001:453)
SoSSocialstyrelsen
SOSFSSocialstyrelsens författningssamling
SOUStatens offentliga utredningar
UDUtrikesdepartementet
PappaBarn red line

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö

A 
Alienation Ett agerande med medveten eller omedveten avsikt att skapa främlingskap mellan ett barn och en av föräldrarna. Alienation är en metod att få, eller behålla, vårdnad om barn och att förhindra att den andra föräldern har inflytande på barnet. Alienationen utvidgas ofta till den andra förälderns familj och vänner.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Anmälningsskyldighet I 5 kap. 1 § SoL finns särskilda bestämmelser om socialnämndens ansvar för barn och unga. Nämnden ska bland annat i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver. För att kunna ta detta ansvar behöver socialnämnden information från såväl privatpersoner som myndigheter och yrkesverksamma som har kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Även uppgifter som är obestyrkta eller svårbedömbara ska anmälas, om de tyder på att ett barn kan vara i behov av skydd eller stöd från socialtjänsten. Det behöver således inte vara klarlagt att ett barn behöver skydd eller stöd utan det räcker med att det finns en misstanke om att det kan finnas ett sådant behov (14 kap. 1 § SoL). Anmälningsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år.

Alla har ansvar för att barn inte ska behöva fara illa eller riskera att utvecklas ogynnsamt. Det finns en lagstadgad rekommendation till var och en att anmäla sådana förhållanden om barn som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd (14 kap. 1 § första stycket SoL).
---------------------------------------------------------------------------------------------------
B 
Barns behov Inom socialtjänsten är begreppet ”behov” centralt. Alla barn har en rad olika och sammansatta behov som behöver tillgodoses för att utvecklingen ska bli gynnsam. Det kan uppstå intressekonflikter mellan barnets vilja och barnets behov. Ett sätt att lösa denna konflikt kan vara att synliggöra hur barnets vilja har inverkat på beslutet, genom att tydligt beakta barnets vilja i barnets bästa. Barnets behov kan vara utgångspunkten vid prövningar av barnets bästa, men barnets vilja ska synliggöras och uppmärksammas i beslutet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Barns boende (I) Med begreppet boende avses barnets faktiska bosättning, det vill säga där det normalt bor. Att barnet är tillfälligt borta med anledning av till exempel ferier saknar betydelse. Om föräldrarna har gemensam vårdnad kan de själva besluta vem av föräldrarna barnet ska bo tillsammans med, utan inblandning av vare sig domstol eller socialnämnd. Om föräldrarna inte kan enas, eller när de vill få sin överenskommelse om barnets boende fastställd av domstolen, kan domstolen besluta i frågan.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Barns boende - växelvist (II) Domstolen har möjlighet att besluta att barnet ska bo växelvis hos föräldrarna om det bedöms vara det bästa för barnet. En förutsättning för denna boendeform är att föräldrarna har gemensam vårdnad. Med växelvis boende menas vanligtvis att barnet vistas ungefär lika mycket, och har ett varaktigt boende, hos båda föräldrarna. Har föräldrarna gemensam vårdnad kan de avtala om att barnet ska bo växelvis hos dem. Barnet kan dock bara vara folkbokfört hos en förälder. En grundläggande förutsättning för denna boendeform är att föräldrarnas samarbetsförmåga är särskilt god. Föräldrarna måste också bo förhållandevis nära varandra. Barnet ska till exempel inte behöva byta mellan olika förskolor.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Barns boende - folkbokföring (III) Folkbokföringen är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras uppgifter om vilka som bor i Sverige och var de bor. Var barnet är folkbokfört kan ha betydelse bland annat för frågan om vem av föräldrarna som vid gemensam vårdnad ska få uppbära olika former av bidrag och i vissa kommuner även för var barnet kan få förskoleplats. Enligt 6 § folkbokföringslagen ska en person folkbokföras på den fastighet och i den församling där han eller hon anses vara bosatt. Bosättningen ska bedömas på grundval av faktiska omständigheter. Ett barn folkbokförs hos den förälder som det faktiskt bor tillsammans med, även om den andra föräldern är ensam vårdnadshavare.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Barns bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter
eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet.

Det talas om barnets bästa i FN:s Barnkonvention, föräldrabalken, socialtjänstlagen och hos Barnombudsmannen.

Barnets bästa är ett dynamiskt begrepp som ska utgå från varje enskilt barn. Det finns alltså inte en given mall, det är också upp till varje utredare att göra egna tolkningar. Bedömningen ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet i kombination med att barnet självt får komma till tals.

Att barnets bästa ska vara avgörande innebär att inget annat intresse, som t.ex. föräldrars rätt till umgänge med barnet eller rättvisa mellan föräldrarna, får sättas före barnets bästa.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Barns vilja (I) Barnets rätt att bli hört och bli taget på allvar är en av de fyra grundprinciperna i barnkonventionen. Svensk lagstiftning är också tydlig med principen om barnets bästa. Innebär detta att det är barnets vilja som ska avgöra vilka beslut som fattas och vilka åtgärder som vidtas? Inte sällan används begreppen barnets bästa och barnets vilja parallellt och utan att det ena begreppet har företräde framför det andra. Det händer också att begreppen ställs mot varandra. Båda dessa ståndpunkter är i grunden felaktiga eftersom barnets bästa är resultatet av en hel sammanvägning av barnets behov och uppfattning, föräldrarnas förmåga och uppfattning, faktorer i familj och miljö samt utlåtanden från sakkunniga och referenspersoner – snarare att likställa med ett tillvägagångssätt. Barnets vilja utgör en del av beslutsunderlaget för att bedöma vad som är barnets bästa.

Av socialtjänstlagen framgår att när en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas (3 kap. 5 § andra stycket SoL). Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad 6 kap. 2 a § FB. I en utredning om vårdnad, boende eller umgänge är utgångspunkten vad som är bäst för barnet. Handläggaren behöver därmed skaffa sig en uppfattning om barnets egna åsikter och önskemål. Utredaren ska, såvida det inte är olämpligt, försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten (6 kap. 19 § fjärde stycket FB). Om barnet har en bestämd uppfattning och har nått en sådan mognad att domstolen bör respektera barnets önskemål, bör domstolen i allmänhet också följa barnets önskan.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Barns vilja (II)
(Verklig vilja)
(Fria vilja)
Barns vilja ska beaktas, men hur kan man beakta ett barns vilja om barnets vilja är påverkat. Är det barnet beskriver barnets verkliga eller fria vilja. Problematiken med barns vilja är att den går att påverka, antingen direkt via föräldrapåverkan eller indirekt via lojalitetskonflikt.

Vad som är barnets verkliga vilja kan vara svårt att utröna. Barns inställning kan förändras från tid till annan. Det är därför viktigt att det barnet ger uttryck för bedöms med sakkunskap och med hänsyn tagen till omständigheter i det enskilda fallet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Barns ålder och mognad Bedömningsgrunderna ålder och mognad är likvärdiga och ska därmed tillerkännas lika stor betydelse. Ålder är som regel oproblematisk att bedöma, men barnets mognadsgrad kan vara avsevärt svårare att bedöma. Ett sätt för handläggaren att bringa klarhet i mognadsgraden kan vara att fråga vuxna personer i barnets närhet om hur de uppfattar barnets mognad, kombinerat med att handläggaren själv träffar barnet och samtalar om hans eller hennes egenskaper, intressen, identitet och relationer. På så sätt kan handläggaren på samma gång få en uppfattning om barnets koncentrationsförmåga, grad av medvetenhet, språk och sinnesstämning.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Bryssel II-förordningen Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen) gäller mellan EU-länderna. Bryssel II-förordningen är avsedd att tillämpas på alla frågor om föräldraansvar, inklusive olovliga bortföranden och kvarhållanden av barn, i internationella situationer inom EU. Av förordningen framgår vilken
medlemsstats myndigheter som får besluta i frågorna och den reglerar även hur ett beslut i en medlemsstat kan erkännas och verkställas i en annan medlemsstat. Bryssel II-förordningen är direkt tillämplig i Sverige och kompletteras genom lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
D 
Daglig omsorg Bestämmelsen i 6 kap. 13 § första stycket FB ska inte tolkas så att båda vårdnadshavarna ska delta i alla beslut som måste fattas när det gäller vårdnaden om barnen. Det ligger i sakens natur att bestämmanderätten utövas än av den ena och än av den andra föräldern, beroende på vilken av dem som för tillfället är till hands eller på hur föräldrarna har organiserat vården. Om föräldrarna inte sammanbor måste det med nödvändighet bli så att den som har barnet hos sig till stor del kommer att fatta de vardagliga besluten i fråga om vårdnaden.

Om föräldrarna är överens står det dem dessutom fritt att själva besluta hur de ska fördela ansvaret och i vilka frågor de ska samverka, utom när lagstiftningen ställer krav på ett gemensamt handlande (till exempel ansökan om pass, ändring av folkbokföring). Det kan många gånger vara svårt för föräldrar att veta vad som ska ingå i den dagliga omsorgen och hur ansvaret ska fördelas dem emellan. Dessa frågor kan ofta ge upphov till oenighet och konflikter. I förarbetena till 6 kap. 13 § FB uttalas dock att frågor om bland annat barnets mat och kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid hör till den dagliga omsorgen. Däremot undantas beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid, till exempel frågor som rör barnets skolgång och var barnet ska bo.

För den förälder som barnet bor hos är frågan om hur barnomsorgen ska ordnas och var barnet ska gå i förskola viktig för att vardagen ska fungera. Huruvida detta är en fråga som ingår i den dagliga omsorgen är emellertid inte helt klart. Det finns stöd för att val av barnomsorg som regel är att hänföra till den dagliga omsorgen, liksom för den motsatta uppfattningen.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Domstolens utredningsskyldighet Domstolens utredningsskyldighet markeras i 6 kap. 19 § FB. Enligt bestämmelsen skall domstolen se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Innan domstolen avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge, skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna domstolen sådana upplysningar. Om det behövs utredning därutöver får domstolen uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa sådan utredning. Domstolen får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken utredningen skall vara slutförd. Om det behövs, får domstolen förlänga denna tid. Domstolen skall emellertid se till att utredningen bedrivs skyndsamt. – Den som verkställer en utredning skall, om det inte är olämpligt, söka klarlägga barnets inställning och redovisa den för domstolen. – Barnet får höras inför domstolen, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
E 
Empirisk studie Studie grundad på erfarenheten.

Man kan exempelvis i empiriska studier analysera data från observationer, intervjuer och enkäter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Evidensbaserad praktik Ordet evidens kommer från latinets evidentia, tydlighet. Evidens kan också översättas till bevis, visshet eller bestämdhet, som i detta sammanhang kan förstås utifrån att man vill betona hur viktigt det är att alltid använda bästa tänkbara metoder och erbjuda bästa tänkbara insatser.
Evidensbaserade metoder är program eller insatser som är vetenskapligt utprovade och utvärderade i svensk eller internationell litteratur. De flesta insatser som erbjuds inom socialtjänsten bygger inte på evidensbaserade metoder, eftersom det saknas forskning på området.

Evidensbaserad praktik (EBP) definieras som en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för insatser för enskilda individer.

EBP integrerar tre kunskapskällor:
  • den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen
  • brukarens erfarenhet och önskemål
  • den professionelles erfarenhet och förmågor
Hur informationen från dessa källor vägs samman beror på det nationella och lokala sammanhanget, till exempel den lagstiftning, de riktlinjer och de resurser som finns tillgängliga. Ingen av de tre kunskapskällorna är mer värd än någon annan. Om det saknas vetenskapligt underlag eller om det som finns är klent, bör brukarnas erfarenheter och önskemål väga tungt i det enskilda fallet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
F
Faderskapspresumtion Om modern är gift med en man vid tidpunkten för barnets födelse, ska denne man som utgångspunkt anses vara barnets far. Detta gäller även om modern nyligen har blivit änka och det kan antas att barnet har blivit avlat innan mannen avled. Presumtionen gäller alltså inte vid äktenskap mellan två kvinnor. I de fall faderskapspresumtionen blir tillämplig ska mannen i äktenskapet anses som barnets far. Modern ska anses vara gift även om modern och mannen har för avsikt att skilja sig, men domen ännu inte har blivit giltig. Är äktenskapet för skens skull gäller inte faderskapspresumtionen.

Det spelar ingen roll om barnet har avlats före eller under äktenskapet, det enda faderskapspresumtionsbestämmelsen tar hänsyn till är att barnet föds medan äktenskapet fortfarande består. Skulle modern ha skiljt sig och sedan ingått ett nytt äktenskap före barnets födsel presumeras mannen i det senare äktenskapet vara far till barnet, även om barnet skulle kunna vara avlat i det tidigare äktenskapet.

Om modern har varit gift, men föder barn efter att äktenskapet är upplöst, finns det två olika följder beroende på hur äktenskapet upplöses. Upplöses äktenskapet genom skilsmässa gäller inte faderskapspresumtionen. Det spelar här ingen roll om barnet föds strax efter att äktenskapet har blivit upplöst. Har äktenskapet blivit upplöst på grund av att mannen har avlidit ska den avlidne mannen presumeras vara far till barnet, om förlossningen sker inom rimlig tid efter dödsfallet. Med rimlig tid menas sådan tid att barnet kan vara avlat innan mannens död.

Det finns förslag om att byta ut ordet Faderskapspresumtion till Föräldraskapspresumtion för att samkönade par inte ska känna sig ifrågasatta av myndigheter. Ytterligare förslag finns om att göra Faderskapspresumtion könsneutral och införa den för barn som föds in i sambohushåll.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Familjerådgivningssamtal I familjerådgivningssamtal ligger fokus på relationen mellan parterna och problem och konflikter inom relationen. I samarbetssamtalen ligger däremot fokus på parterna som föräldrar och på barnens situation. Inom båda typerna av samtal tar man i regel upp frågor som har med föräldrarnas relation att göra.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fingerade personuppgifter Fingerade personuppgifter innebär att en person får byta identitet genom att använda andra personuppgifter än de verkliga. Detta kan enligt 1 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter bli aktuellt för den som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet. Ett sådant medgivande kan begränsas till viss tid och det får inte lämnas om personen kan beredas tillräckligt skydd genom kvarskrivning eller på annat sätt. Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en familjemedlem som personen varaktigt bor tillsammans med.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Förmyndarskap Föräldrabalken skiljer mellan två ställföreträdarfunktioner för barn: vårdnad och förmynderskap. Av 12 kap. 1 § första stycket FB framgår att förmyndaren ska förvalta barnets tillgångar och företräda det i angelägenheter som rör tillgångarna, till dess att barnet fyller 18 år. I övrigt företräder förmyndaren barnet när detta enligt lag inte ska göras av någon annan (12 kap. 1 § tredje stycket FB). Vanligtvis är föräldrarna eller den som är barnets vårdnadshavare också dess förmyndare. En förälders ställning som förmyndare följer utan särskilt beslut av att föräldern är vårdnadshavare för barnet (10 kap. 2 § FB). Av lagstiftningen framgår att en omyndig vårdnadshavare dock inte kan vara förmyndare för sitt barn (10 kap. 1 § FB). Om barnet gifter sig innan det har fyllt 18 år kvarstår förmynderskapet, vilket framgår av 10 kap. 4 § FB.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Föräldraansvar Enligt 6 kap. 1 § FB har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Enligt 6 kap. 2 § FB gäller att den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
H 
Haagkonvention - 1996 Konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention). Syftet med konventionen är att stärka skyddet för barn i internationella situationer. Konventionen reglerar främst vilket lands myndigheter som är behöriga när det gäller att vidta åtgärder för att skydda ett barn. När det gäller bortförda och kvarhållna barn slår konventionen fast att myndigheterna i det land där barnet bodde innan det blev olovligen bortfört eller kvarhållet, fortfarande ska vara behöriga att fatta beslut som rör barnet, till dess att barnet fått hemvist i det nya landet och vissa andra förutsättningar är uppfyllda.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
I
Interimistiska beslut I mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge får domstolen
fatta interimistiska beslut, dvs. beslut som gäller fram till dess att frågan avgjorts genom en dom eller ett beslut som vunnit laga kraft eller föräldrarna träffat ett avtal i frågan och avtalet har godkänts av socialnämnden.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
K
Kontaktförbud Enligt 1 § lagen (1988:688) om kontaktförbud kan en person förbjudas att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denna person. Kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk att den person förbudet ska gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet ska skydda. När man bedömer huruvida det finns en sådan risk ska särskilt beaktas om den person förbudet ska gälla har begått brott mot den andra personens liv, hälsa, frihet eller frid. Om syftet med ett kontaktförbud kan tillgodoses genom en mindre ingripande åtgärd får förbud inte meddelas. Ett kontaktförbud omfattar inte kontakter som med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogade.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Kontaktprincip Kontaktprincipen är en av 5 viktiga principer (finns fler) domstolen använder för att utreda barns bästa.
  • Kontaktprincipen
  • Kontinuitetsprincipen
  • Risken för att barnet far illa
  • Föräldrarnas förmåga att samarbeta
  • Barnets vilja
Domstolen ska, enligt 6 kap. 2 a § 2 st. 2 FB, fästa särskild vikt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna i sin bedömning av vad som är barnets bästa.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Kontinuitetsprincip Kontinuitetsprincip är en av 5 viktiga principer domstolen (finns fler) använder för att utreda barns bästa.
  • Kontaktprincipen
  • Kontinuitetsprincipen
  • Risken för att barnet far illa
  • Föräldrarnas förmåga att samarbeta
  • Barnets vilja
Kontinuitetsprincipen har främst vuxit fram i rättspraxis, men kan sägas vara en del av barnets grundläggande behov av trygghet och stabilitet i 6 kap. 1 § FB. Principen är en viktig presumtion när barnets bästa ska tolkas i samband med vårdnaden om barnet. Det blir ofta en stor omställning för ett barn att flytta till en annan miljö och byta vårdnadshavare, och detta måste vägas mot barnets behov av kontinuitet och stabilitet. Att flytta barnet till en ny miljö kan vara skadligt för barnets utveckling och därför ska inte ett barn förflyttas ifrån sin invanda miljö i onödan. När föräldrarna bor nära varandra minskar kontinuitetsprincipen till viss del i betydelse, eftersom det inte blir en lika stor omställning för barnet att byta vårdnadshavare och boende. Barnet kan t.ex. i dessa fall gå i samma skola och fortsätta med samma fritidsaktiviteter. Principen tillämpas ofta och ligger till grund för utgången av många domstolsavgöranden i vårdnadstvister.

När domstolen ska avgöra vad som är barnets bästa i en vårdnadstvist, måste domstolen göra en avvägning mellan de olika principerna. Barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna måste ibland ge vika för kontinuitetsprincipen. Ett barn som bott länge hos den ena föräldern kan ta skada av att behöva byta miljö och rutiner för att bo hos den andra föräldern. Då kan kontinuitet i tillvaron anses bättre för barnet än behovet av kontakt med båda föräldrarna, ibland trots att boendeföräldern aktivt har hindrat umgänget mellan barnet och den andra föräldern.
(ur LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats HT2014)

Ny forskning (ELVIS-CHESS) visar att barn mår bättre av växelvist boende än om barn endast bor med en förälder. Här är rättspraxis och socialtjänstens uppfattning ålderdomlig anser PappaBarn.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Kvarskrivning Kvarskrivning innebär att en persons verkliga bostadsort hålls hemlig. Frågan om kvarskrivning regleras i 16 § folkbokföringslagen och innebär att en person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier, vid flyttning får fortsätta att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten. Personens verkliga adress registreras inte inom folkbokföringen och sprids inte heller till andra myndigheter. Den kvarskrivna personen är i folkbokföringen endast registrerad med adress hos Skatteverket som har beslutat om kvarskrivningen. Det är också denna adress som automatiskt överförs från folkbokföringen till myndigheter och företag m.m.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
L
Lojalitetskonflikt I en skilsmässa upplever barn ofta en stor lojalitetskonflikt. När barnen är hos den ena föräldern har de skuldkänslor över att de inte är hos den andra och tvärtom. Kärlek och lojalitet hör nära samman, och kärleken och lojaliteten till föräldern är det viktigaste för barnet. Det kan vara förklaringen till att barn skyddar sina föräldrar och hjälper dem att dölja missbruk eller vanvård. Det kan tyckas konstigt att barn skyddar sina föräldrar även om de själva far illa, men så stark är i allmänhet barnets kärlek och lojalitet gentemot föräldern.

Att vara lojal med båda föräldrarna blir förvirrande och svårt för barnet om de blir tvingade att ta ställning till föräldrars konflikt. Detta kan ibland innebära att ett barn väljer sida, dels för att barnet kan vara påverkat av en förälder (alinerat) och dels för att det är den enda utvägen för att slippa konflikten.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
M
Medlare Av 6 kap. 18 a § FB framgår att rätten får uppdra åt en medlare att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning som är förenlig med barnets bästa. Rätten kan lämna medlaren närmare anvisningar om vad han eller hon ska iaktta när uppdraget fullgörs. Vidare framgår att medlaren inom den tid som rätten bestämmer ska lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits. Tiden får inte sättas längre än fyra veckor. Rätten får dock förlänga tiden, om det finns förutsättningar att nå en samförståndslösning.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
O
Omsorgsförmåga En central fråga i en utredning om vårdnad, boende och umgänge är föräldrarnas omsorgsförmåga. Föräldrarnas omsorgsförmåga kan definieras som en rad olika förmågor i förhållande till barnet och föräldrarollen. Bristande omsorg kan vara mer eller mindre allvarlig, av kortare eller längre varaktighet, situationsbetingad eller permanent, begränsad eller omfatta flera områden. Det kan vara fråga om vanvård eller fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp. Det kan röra sig om bristande förmåga att engagera sig positivt i barnet och att inte kunna prioritera barnets mest grundläggande behov framför sina egna. Det kan också röra sig om ett starkt och irrationellt engagemang i barnet
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Orosanmälan Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Det är vanligt att båda föräldrar gör orosanmälningar när de befinner sig i en infekterad vårdnadstvist, man känner oro för att sitt barn far illa.

Orosanmälan skickas till socialtjänsten i den kommun där barnet bor.
Det finns inga krav på hur en anmälan ska utformas. Du som anmäler bör anmäla skriftligt. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan muntligt och att sedan bekräfta den skriftligt.

Orosanmälan värderas av socialtjänstens tjänstemän, antingen startar en utredning eller avslås anmälan.

Läs mer om orosanmälan här
---------------------------------------------------------------------------------------------------
P
Polishämtning Polishämtning innebär att tingsrättens beslut om verkställighet av ett avgörande om vårdnad, boende eller överlämnande av barn sker genom att barnet hämtas med hjälp av polismyndigheten. Polishämtning bör bara ske i undantagsfall för att undvika att barnet lider allvarlig skada. Domstolen får bara besluta om hämtning om verkställighet annars inte kan ske eller om hämtning är nödvändig.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Presumtion
Ett antagande som gäller så länge inget annat visats.

Exempel på presumtioner i lagstiftningen:
När ett barn föds av en gift kvinna presumeras den äkta mannen vara barnets far (FB 1:1)

När en arbetstagare har anställts av en arbetsgivare presumeras anställningen gälla tills vidare (3 § AvtL)

När en presumtion motbevisas talar man om att presumtionen brutits.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Prövningstillstånd Prövningstillstånd är ett tillstånd som hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Huvudregeln är att prövningstillstånd i Högsta domstolen beviljas bara om avgörandet kan få betydelse som prejudikat, det vill säga vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Den omständigheten att hovrätten kan befinnas ha dömt fel räcker därför inte för att Högsta domstolen ska ta upp målet och pröva det.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
R
Rättshjälp I mål om vårdnad, boende och umgänge uppstår kostnader för parts ombud, bevisning i målet etc. Om en part har beviljats rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) betalar staten en del av kostnaderna för partens rättshjälpsbiträde och bevisning samt vissa andra kostnader. Rättshjälp får dock inte beviljas om den sökande har en rättsskyddsförsäkring eller annat rättsskydd som omfattar tvisten. Information om rättshjälp och under vilka förutsättningar den kan beviljas kan fås av Rättshjälpsmyndigheten. Frågor om rättsskydd besvaras av det försäkringsbolag där respektive part har tecknat sin hemförsäkring.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Rättegångskostnader I mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge är huvudprincipen att vardera parten bär sin egen rättegångskostnad. En part som orsakar en onödig rättegång eller gör sig skyldig till vårdslös eller försumlig processföring under rättegången kan dock åläggas att helt eller delvis betala motpartens rättegångskostnader (18 kap. 3 och 6 §§ RB). En part kan också i andra fall helt eller delvis tvingas att betala motpartens rättegångskostnader, till exempel om en förälder (som inte har vårdnaden) gång på gång utan framgång väcker talan om att få vårdnaden överflyttad till sig (6 kap. 22 § andra stycket FB).

Kontrollera med ditt försäkringsbolag, ärende om vårdnad, boende eller umgänge täcks av din hemförsäkring. Tänk på att villkoren kan skilja för olika försäkringsbolag. Om du är med om skilsmässa och vårdnadstvist under samma år (två ärenden) är det inte alltid din försäkring täcker båda.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
S
Samarbete - förmåga Vid domstolens bedömning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska särskilt avseende fästas vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § andra stycket FB). Gemensam vårdnad förutsätter normalt att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete i frågor som rör barnet. Det innebär inte att föräldrarna alltid måste ha samma uppfattning, men de måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte drabbar barnet. Möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja måste över huvud taget användas med stor försiktighet och lyhördhet. Gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa även om en konflikt mellan föräldrarna inte kan sägas vara så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Samförståndslösning Av 42 kap. 17 § första stycket RB framgår att rätten ska, om det inte är olämpligt med hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter,
verka för att parterna förlikas eller på annat sätt uppnår en samförståndslösning. Det innebär att om föräldrarna inte lyckats komma överens inom ramen för samarbetssamtalen har domstolen ett ansvar för att klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning eller annan samförståndslösning. Nästan alltid är det bäst om föräldrarna kan nå en samförståndslösning eftersom det normalt inte främjar barnet att det finns en konflikt mellan föräldrarna. Om en samförståndslösning nås är förutsättningarna för att den ska hålla på sikt betydligt större än om föräldrarna överlåter beslutsfrågan till någon annan. Domstolen har därför fått ett ansvar för att verka för att parterna når en samförståndslösning när det kan antas vara bäst för barnet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Samarbetssamtal Samarbetssamtal är strukturerade samtal under sakkunnig ledning med föräldrar som är oeniga om hur de ska lösa frågor kring vårdnad, boende eller umgänge. Samtalen kan ske i samband med eller efter en separation men också med föräldrar som inte alls levt tillsammans men är oeniga om hur de ska lösa frågor kring barnet. Syftet med samtalen är att hjälpa föräldrarna att göra överenskommelser kring barnet, utifrån barnets behov och eventuella önskemål. Frågan om föräldrars möjlighet att genom samarbetssamtal få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge regleras i 5 kap. 3 § SoL och 6 kap. 18 § FB. När separerade föräldrar behöver hjälp att hantera svårigheter, problem och konflikter i sitt föräldraskap är samarbetssamtal en väg att gemensamt komma fram till vad som är till barnens bästa. Samtalen ska underlätta samförståndslösningar så att föräldrarna kan lösa sina tvister utanför domstol. Målet är att föräldrarna dels ska kunna enas i frågor kring barnen, dels förbättra sin förmåga att samarbeta som föräldrar.

Kommunen är skyldig att erbjuda föräldrar sådana samtal under sakkunnig ledning (5 kap. 3 § SoL).
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Samboförhållande Om samboförhållandet upphör för föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fortsätter vårdnaden automatiskt att vara gemensam. Vill en av dem eller båda föräldrarna att den gemensamma vårdnaden ska upplösas kan en av dem eller båda väcka talan i domstol om detta (6 kap. 5§ FB). De kan också upprätta ett skriftligt avtal om att en av dem ska ha vårdnaden. Avtalet gäller under förutsättning att socialnämnden kan godkänna det (6 kap. 6 § FB).
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Sekretessmarkering Förfarandet med sekretessmarkering är den första skyddsåtgärd som bör tillgripas om man kan befara att en folkbokföringsuppgift kan komma att användas för personförföljelse. Sekretessmarkeringen är inte reglerad i lag men den visar att man bör iaktta särskild försiktighet när man bedömer huruvida uppgifter om en person bör lämnas ut eller inte. Ett beslut om sekretessmarkering är oftast tidsbegränsat och gäller oftast inte  ängre
tid än två år. Beslutet kan dock förlängas.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Snabbupplysning I mål eller ärenden där intermistiska beslut används kan domstolen inhämta upplysningar från socialnämnden i frågan (6 kap. 20 § andra stycket FB). Sådana upplysningar kallas för snabbupplysningar.
Innehållet i snabbupplysningarna varierar en hel del beroende på vilken kommun som handlägger ärendet. I vissa kommuner talar handläggarna med föräldrarna och ibland även med barnet innan de lämnar sådana upplysningar och redovisar innehållet i samtalen till domstolen. Men det vanligaste är att snabbupplysningarna enbart består av ett utdrag ur de sociala registren och eventuellt inhämta uppgifter från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Stafettsocionom Stafettsocionom eller hyrsocionom är privata konsulter som tillfälligt hyrs in av kommuners socialtjänst för att  lösa situationen med hög arbetsbelastning och brist på personal. Användningen av privata utförare i socialtjänsten är verklighet för många kommuner i hela landet visar en enkätundersökning som är genomförd av Akademikerförbundet SSR (2014).
---------------------------------------------------------------------------------------------------
T
Tillsynsansvar Vårdnadshavaren svarar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder och utveckling och övriga omständigheter (6 kap. 2 § andra stycket FB). I detta tillsynsansvar ligger naturligtvis att skydda barnet så att det inte skadar sig självt eller skadas av någon annan eller något annat. Den rätt till ett privatliv och skydd mot insyn som barnet har som en följd av 6 kap. 1 § FB kan dock inskränkas för att vårdnadshavarna ska kunna fullgöra sin tillsynsskyldighet. Vårdnadshavarna kan till exempel behöva genomsöka barnets privata tillhörigheter eller till och med öppna brev som har adresserats till barnet, om det behövs för att skingra eller få bekräftat misstankar om att barnet deltar i något som kan vara skadligt för barnet eller på annat sätt är olämpligt.

Tillsynsansvaret i 6 kap. 2 § andra stycket FB går emellertid längre och inkluderar också den tillsyn över barnet som behövs för att hindra att barnet orsakar skada för någon annan. Försummelse i avseenden som orsakar skada medför skadeståndsskyldighet för vårdnadshavaren. Vid gemensam vårdnad har båda föräldrarna tillsynsansvar för barnet. I praktiken är det dock den förälder som barnet för tillfället vistas hos som kan utöva ett tillsynsansvar och också blir skadeståndsansvarig om något inträffar som beror på att föräldern försummat tillsynen.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
U
Umgänge Av 6 kap. 15 § första stycket FB framgår att barn har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget är i första hand till för barnet och det är barnets intressen och behov som ska vara avgörande. Barnets rätt till umgänge innebär dock inte att föräldern kan tvingas att umgås med sitt barn. Det finns inte heller någon absolut rätt för en förälder att få umgås med barnet. Av lagstiftningen framgår att det är barns bästa som ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det enligt 6 kap. 2 a § FB fästas avseende särskilt vid
  • risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller på något annat sätt far illa, och
  • barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna
Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av dess ålder och mognad. Det innebär att barnets egen uppfattning ska tillmätas betydelse i den slutliga bedömningen av vad som är barnets bästa. Principiellt sett finns det ingen plikt för ett barn att umgås med föräldern. I praktiken kan ett barn dock inte motsätta sig umgänge om sådant bedöms vara till barnets bästa. En dom om umgänge kan verkställas mot ett yngre barns vilja och, med vissa inskränkningar, även mot äldre barns vilja om det bedöms vara till barnets bästa att träffa den andra föräldern.

Umgänge mellan barnet och en förälder kan ske inte bara genom att barnet och föräldern träffar varandra utan också genom annan kontakt mellan dem (6 kap. 15 § första stycket FB). Umgänge kan till exempel ske genom brev eller telefon.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Umgänge - kontaktperson En kontaktperson är en frivillig insats som nämnden kan bevilja föräldrar eller barn som har behov av det. Insatsen kan ges antingen om barnet har behov av det eller om en förälder behöver stöd och hjälp, se 3 kap. 6 §
SoL.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Umgänge - umgängesstöd Ett umgängesstöd är en person som medverkar vid umgänget när barnet har behov av det, se 6 kap. 15 c § FB. Av denna paragraf framgår vidare att det är rätten som beslutar om umgängesstöd. För att bedöma om insatserna fungerar och hur länge de ska bestå behöver de följas upp regelbundet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Umgänge - Resekostnader Kostnaderna för umgängesresor kan leda till konflikter mellan föräldrarna och därmed till en pressad situation för barnet. I värsta fall kan ett umgänge mellan barnet och den förälder barnet inte bor tillsammans med
omöjliggöras. Det primära ansvaret för resorna i samband med umgänge läggs i första hand på den förälder som inte bor tillsammans med barnet. Den förälder som barnet bor med ska dock ta del i kostnaderna efter vad som är skäligt med hänsyn till föräldrarnas ekonomiska förmåga och övriga omständigheter (6 kap. 15 b § första stycket FB). En förälder som saknar förmåga att bidra till resekostnaderna är inte heller skyldig att göra det. För att det ska finnas en skyldighet att bidra till resekostnaderna ska
barnet bo tillsammans med bara den ena av föräldrarna. Om barnet bor i
stort sett lika mycket hos var och en av föräldrarna, det vill säga växelvis,
är frågan inte aktuell. Frågan om resekostnader uppkommer endast i
samband med en förälders umgänge med barnet. En förälder med otillräcklig inkomst har möjlighet att söka ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten för kostnader för umgängesresor.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Umgängessabotage Om en förälder utan godtagbara skäl motarbetar den andra förälderns möjligheter att utöva umgänge med barnet kallas detta för umgängessabotage. Utgångspunkten i lagstiftningen är att den förälder som barnet inte bor hos medverkar till att umgänget kommer till stånd. Umgängessabotage kan vara en omständighet som gör att vårdnaden eller boendet bör omprövas, vilket följer av 6 kap. 2 a § FB. Det avgörande är dock inte omfattningen av umgängessabotaget, utan domstolen ska ta sikte främst på risken för att det upprepas i framtiden.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Underhållsbidrag Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller arton år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess den unga fyller tjugoett år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga (7 kap. 1 § FB). Föräldrarna har således ett gemensamt ansvar för barnets försörjning.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Underhållsstöd Underhållsstöd finns i tre olika former: fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och underhållsstöd vid växelvis boende. Underhållsstöd för barn betalas under vissa förutsättningar ut av Försäkringskassan till den förälder som barnet bor hos och ersätts av den underhållsskyldiga föräldern efter förmåga till Försäkringskassan. När den förälder som inte bor med barnet betalar ett underhållsbidrag som understiger underhållsstödsbeloppet kan barnet har rätt till utfyllnadsbidrag, se 18 kap. 21 § SFB. Om barnet har fyllt 18 år kan förlängt underhållsstöd i vissa fall utgå om barnet studerar. Förlängt underhållstöd betalas ut direkt till den studerande, längst till och med juni det år barnet fyller 20 år. En förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd enligt 19 kap. SFB, anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet (7 kap. 2 a § FB). Eventuell mellanskillnad, om det avtalade eller i dom fastställda underhållsbidraget överstiger underhållsstödet, betalas direkt till boföräldern av den betalningsskyldiga föräldern.

Under 2016 avveklar Försäkringskassan underhållsstödet och menar att detta ska lösas direkt mellan föräldrar.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
V
Vite I förarbetena framförs att det huvudsakliga tvångsmedlet bör vara vite. Vitet ska fastställas till ett belopp som, med hänsyn till vad som är känt om partens ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter, kan antas få parten att följa föreläggandet. Ett vitesföreläggande angående umgänge kan avse antingen ett visst umgängestillfälle eller för en tid framåt, så kallat löpande vite. Föreläggande vid vite att överlämna barn till vårdnadshavare har ansetts kunna meddelas trots att den mot vilken föreläggandet riktades bodde utomlands.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Verkställighet Regler om verkställighet av domstols dom eller beslut eller av socialnämnden godkänt avtal om vårdnad, boende eller umgänge samt överflyttning av barn i vissa andra fall finns i 21 kap. FB och i förordningen (2006:467) om verkställighet av vårdnadsavgöranden (FV). Verkställighet innebär att vad domstolen bestämt och vad föräldrarna kommit överens om i ett avtal rörande vårdnad, boende eller umgänge genomförs.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Vårdnad - ensam Ensam vårdnad av ett barn har den förälder vars barn står under vårdnad av endast en förälder.

Vanligt förekommande uttryck av ensam vårdnad är:
  • egen vårdnad
  • enskild vårdnad
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Vårdnad - gemensam Gemensam vårdnad av ett barn har de föräldrar vars barn står under vårdnad av båda sina föräldrar.

Vanligt förekommande uttryck av gemensam vårdnad är:
  • delad vårdnad
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Vårdnad - vårdnadshavare Den som har vårdnaden om ett barn är vårdnadshavare och har rätt och skyldighet att bestämma om barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och en god fostran blir tillgodosedda (6 kap. 2 § andra stycket FB). Det innebär att vårdnadshavaren har det rättsliga ansvaret för barnets person samt för att barnet får sina grundläggande behov.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Vårdnadsutredning På uppdrag från domstolen ska socialnämnden (familjerätten) utreda frågorna vårdnad, boende och/eller umgänge. Domstolen avgör om det är tillräckligt att socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar, sk. snabbupplysning, eller om det behövs utredning. Vårdnadsutredningen sker i den kommun där parterna är folkbokförda. Är parterna folkbokförda i olika kommuner kan tingsrätten uppdra åt en av kommunerna att vara huvudansvarig (den där barnet är folkbokförd) i övrigt brukar de berörda kommunerna samarbeta. Vårdnadsutredarnas uppgift är att fastställa vem som är bäst lämpad som vårdnadshavare utifrån barnets bästa.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Ä
Äktenskapsskillnad En skilsmässa eller en äktenskapsskillnad är ett upplösande av ett äktenskap på initiativ av en eller flera av parterna. Om inte den gemensamma vårdnaden för ett barn upplöses i samband med en skilsmässa fortsätter den automatiskt även efter äktenskapsskillnaden. Domstolen måste emellertid i domen erinra om att vårdnaden alltjämt är gemensam, se 6 kap. 3 § andra stycket FB. Motsätter sig däremot båda föräldrarna att den gemensamma vårdnaden fortsätter efter skilsmässanär domstolen skyldig att upplösa den och anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna, 6 kap. 5 § andra stycket FB.