Vårdnadsdirektiv - Sammanfattning

Kommittédirektiv 2014:84 – En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform

PappaBarn - Sveriges Riksdag

Syftet med 2006 års vårdnadsreform var framförallt att stärka barnperspektivet (lagstiftningen ska präglas av ett tydligt barnperspektiv och säkerställa att barnet får komma till tals och vara delaktig – Detta följer även av Barnkonventionen). Ett annat syfte var att underlätta för föräldrar att komma överens i frågor om vårdnad, boende och umgänge.
 
Det är därför angeläget att lagstiftningen är utformad för att säkerställa barnets bästa och för att minska risken för långvariga konflikter till skada för barnet.
 
Utredarens uppdrag är att utvärdera reformen i sin helhet:
 

  1. En huvuduppgift är att undersöka hur reglerna om vårdnad, boende och umgänge tillämpas och ta ställning till om de behöver ändras för att reformens grundläggande syfte – att stärka barnperspektivet – ska uppnås.
     
  2. Antalet vårdnadsmål har ökat markant sedan år 2006. En annan huvuduppgift är därför att identifiera och analysera de faktorer som kan ha bidragit till ökningen av antalet vårdnadsmål:

    a) Här finns anledning att kartlägga hur vanligt det är att en förälder yrkar ensam vårdnad och vilka skäl som framförs till grund för ett sådant yrkande

    b) Det är också av intresse att undersöka hur stor andel av målen som utgörs av föräldrar som återkommande tvistar i domstol

    c) Hur stor andel av målen som avgörs efter huvudförhandling respektive efter att föräldrarna har nått en samförståndslösning

    d) Vidare kan det finnas skäl att undersöka i vilken utsträckning eventuella brister i arbetet med att förebygga vårdnadstvister, t.ex. genom samarbetssamtal, kan har påverkat antalet vårdnadsmål
     
  3. Även antalet mål med internationell anknytning har ökat, vilket kan ställa nya och större krav på tillämpningen. Detta bör beaktas vid utvärderingen av reglerna om vårdnad, boende och umgänge
     
  4. Det finns också anledning att analysera hur domstolarna beaktar att en part inte visat sig följa vad som tidigare beslutats om barnet
     
  5. I arbetet med att utvärdera reformen ingår att överväga om det finns behov av förändringar i regelverket eller av att vidta andra åtgärder, t.ex. när det gäller metodutveckling, kompetens och erfarenhetsutbyte
     
  6. I uppdraget ingår att lämna fullständiga författningsförslag utifrån de överväganden som görs
     
  7. Utredaren är obehindrad att ta upp andra närliggande frågor
     
  8. Arbetet med att utvärdera reformen ska ha ett barnperspektiv, vilket innebär att konsekvenserna för barnet ska bedömas med hänsyn till de mänskliga rättigheter som barnet har enligt bl.a. Barnkonventionen. Frågorna ska ses med barnets ögon och barnets bästa ska sättas i fokus.

 
Regeringen har identifierat följande frågor som det finns särskild anledning att överväga närmare:
 

  1. Beslut om gemensam vårdnad – Utredaren ska:

    a) kartlägga och analysera hur reglerna om gemensam vårdnad tillämpas och då särskilt belysa i vilken utsträckning och på vilket sätt domstolar och socialnämnder beaktar föräldrars förmåga att samarbeta och i vilken utsträckning reglerna är konfliktdrivande

    b) Ta ställning till om reglerna om gemensam vårdnad behöver ändras eller om andra åtgärder behöver vidtas
     
  2. Samförståndslösningar – Utredaren ska:

    a) kartlägga och analysera hur domstolarna arbetar för att nå samförståndslösningar i mål om vårdnad, boende och umgänge

    b) ta ställning till hur medlingsförfarandet kan utvecklas och förbättras

    c) ta ställning till om det finns andra sätt att ytterligare stärka föräldrars möjligheter att nå samförståndslösningar inför och under en domstolsprocess

    d) ta ställning till om det ska införas en lagstadgad skyldighet för föräldrar att delta i samarbetssamtal eller medling innan en domstolsprocess inleds
     
  3. Barnets bästa och barnets rätt att komma till tals – Utredaren ska:

    a) kartlägga och analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt barnets åsikt och vilja redovisas och beaktas av domstolar och socialnämnder i mål om vårdnad, boende och umgänge vid bedömningen av barnets bästa

    b) ta ställning till hur barnets rätt att komma till tals kan stärkas

    c) ta ställning till hur barnets rätt att få del av relevant information i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan förbättras
     
  4. Risken för att barnet far illa – Utredaren ska:

    a) kartlägga och analysera hur domstolar och socialnämnder redovisar och beaktar risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

    b) ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att riskbedömningar görs i tillräcklig utsträckning och att dessa bedömningar är av hög kvalitet
     
  5. Allvarligt våld i familjen – Utredaren ska:

    a) ta ställning till vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att förbättra och effektivisera hanteringen av frågor om överflyttning av vårdnad när det förekommit allvarligt våld i familjen
     
  6. Barn och föräldrar med skyddade personuppgifter – Utredaren ska:

    a) ta ställning till om det behöver införas särskilda forumregler i föräldrabalken för situationer när barn och föräldrar har skyddade personuppgifter

    b) ta ställning till om det i övrigt behöver vidtas åtgärder för att möjliggöra en trygg domstolsprocess när någon av parterna och barnet har skyddade personuppgifter
     
  7. Handläggning av mål om vårdnad, boende och umgänge – Utredaren ska:

    a) ta ställning till hur kvaliteten på utredningar om vårdnad, boende och umgänge kan förbättras

    b) ta ställning till om det finns behov av åtgärder för att stärka kompetensen i frågor om vårdnad, boende och umgänge, bl.a. i fråga om riskbedömningar

    c) ta ställning till om det i övrigt behöver vidtas åtgärder för att uppnå en mer effektiv och ändamålsenlig domstolsprocess
     
När det gäller utvärderingens bedrivande och redovisning av uppdraget ska utredaren bl.a.
  1. I sitt arbete på lämpligt sätt föra en dialog med barn
     
  2. Redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas får för barn, både på kort och på lång sikt
     
  3. Redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas kan få för jämställdheten mellan kvinnor och män samt beakta det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra
     
  4. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och särskilt följa arbetet och vid behov inhämta synpunkter från:

    a) Socialdepartement i fråga om försöksverksamhet med samverkansteam.
    b) Socialstyrelsen i fråga om uppdraget om samarbetssamtal och Utredningen om tvångsvård för barn och unga
     
  5. Utredaren ska i den utsträckning som det bedöms lämpligt inhämta synpunkter från berörda statliga och kommunala myndigheter och organisationer
     
  6. Utredaren ska göra de internationella jämförelser som är befogade. Och uppmärksamma och beakta Sveriges internationella åtaganden
     
  7. Utredaren ska bedöma förslagens ekonomiska konsekvenser för det allmänna. Om förslagen förväntas leda till kostnadsökningar, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras
     
  8. Utredaren ska vidare bedöma förslagens inverkan på det kommunala självstyret
     
Läs direktivet i sin helhet här